En korp och 16 kråkor flockas ute på sjöisen nära resterna
av fläskläggen vi lade ut sent igår kväll. Nu i dagningen är den todays news
bland bygdens kråkfåglar, men ack så mycken misstro den väcker.
Med sträckt hals och spretande hakskägg kliver korpen på
behörigt avstånd runt läggen. Sakta och iakttagande. Så hoppar den på stället, en
halvmeter rakt upp och sen ner. Avvaktar. Hoppar igen, väntar. Går runt,
hoppar, väntar. Om och om igen. Som om
den vill få fläsket att reagera och röra på sig. När inget händer, sträcken den
halsen än mer, hugger en gång med sin stora näbb och tar sig ett smakprov.
Kråkan mittemot har en annan taktik. Den närmar sig
fläskläggen i korta hopp med bredsidan till; färdig att flyga, om så skulle
behövas.
Konsten att närma sig fläsklägg. Om man är en kråkfågel,
vill säga.
Steg för steg kliver korpen närmare läggen. Till slut står
den uppe på knotan och tar spjärn med benen för att dra loss köttet. Kalaset
kan börja! Egentligen är det som vilket party som helst. Starten stel och stram
tills hämningarna släpper och alla korpar åt sig. Tala om huggsexa. Man brukar prata
om flugor runt en sockerbit men kan lika gärna säga som kråkor runt en
fläsklägg.
En timme senare ligger sjöisen blank och tom som en polerad
spegel. Städat och klart! Korpen är som bortblåst medan kråkorna går i hagen
som en skock kor och letar godsaker i barmarksfläckarna som töat fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar