i fällan. Det vill säga, i
ringmärkarnätet. Han skrek så Mats utrustade sig med ett par hörselskydd. Men
nu är han vägd, vingmätt och försedd med eget id-nummer runt benet. Registrerad
som vilken god medborgare som helst.
Resten av denna soliga söndag har vi ägnat oss åt de större
hackspettarna, som trillat i samma nät, när de besökt fågelmatningen. Så nu har
Bonnie, Petra, Charlse, Zizzi, Boris och Linus fått såväl personnamn som färgringar
vid sidan om Riksmuseets aluminiumring och vi kan börja följa dem som
individer.
En hona – minst – har gäckat oss, och är kvar att ringmärka.
Om ett drygt decennium kanske någon av dem kan ta åt sig
äran av att tituleras ”Sveriges äldsta kända större hackspett” såsom ”vår” Adam
kunde en gång på tiden. Han som hade smeknamnet Nya Sverige, på grund av
färgkombinationens gul och blå ringar. Hans åldersrekord och lätt trasslande
kärlekshistoria med Gunilla gjorde, att han uppmärksammades bland annat på
förstasidan i en av våra rikstidningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar